Initiativ Utös våtmarksprojekt ger nytt hopp om ett levande Östersjön
På bara några år har Initiativ Utö anlagt fyra våtmarker på Utö. Förutom att fungera som gäddfabriker och minska övergödningen har projektet också blivit en succé på andra sätt. Det har lett till ökad besöksnäring och fler året runt-jobb på ön, och genom samarbeten med bland annat KTH utvecklats till en viktig hubb för forskning.
Östersjön är i ett uselt skick. År av övergödning, utfiskning och störningar i miljön har rubbat den biologiska balansen och lett till att rovfiskar som torsk, strömming och kustnära arter som gädda och abborre närapå försvunnit. Och så även i Haninge skärgård.
Så vad ska man göra åt det? Och var ska man börja?
– En viktig del handlar om fiske- och klimatpolitik, en annan om att arbeta underifrån och skapa konkreta naturbaserade lösningar som hjälper naturen att läka sig själv, säger Thomas Hjelm, programchef på Initiativ Utö, och fastboende på Utö sedan över 30 år.
Och det är precis den typen av konkreta projekt för att minska övergödning och få tillbaka rovfisken i skärgården som sker just nu på Utö.
År 2015 stod den första våtmarken klar. Tillsammans med Haninge kommun, fick man medel från Naturvårdsverket och Fiskefrämjandet samt tillstånd från Länsstyrelsen att anlägga en våtmark på kommunens mark vid Södra Fladen på Utö. Syftet var att minska övergödningen och få tillbaka gädda, och även abborre, i skärgården.
– Och det gav verkligen resultat. 2015 lyfte vi in cirka tjugo gäddor i dammen på den nyanlagda våtmarken, året efter ungefär lika många till. När vi sedan skulle upprepa processen 2017 blev vi helt chockade. Vattnet bara kokade. Vi räknade till hela 350 stycken! Det var så att man rös.
Gädda fungerar ungefär som lax, berättar Thomas Hjelm. De återvänder till sin födelseplats för att leka. Så gör också abborre, vilket inneburit att våtmarkerna även blivit fortplantningslokaler för abborre och bidragit till att också de har ökat i antal runt Utö.
– Sedan 2017 är gäddproduktionen i våtmarken i full gång. Nu förser vi viken utanför med i snitt 2 000 nya gäddor årligen.
Varför just gäddor?
– Det är en viktig nyckelart för att återställa balansen i ekosystemet. Rovfiskar, som gädda håller nere beståndet av betesfiskar som mört och storspigg som i sin tur gillar att äta just yngel och ägg från gädda och abborre.
Storspiggen har på senare år ökat dramatiskt i antal och är en viktig orsak till den kraftiga nedgången av gädda och abborre på många håll i skärgården.
Gäddan hjälper också till att förbättra vattenkvaliteten i havet. Hur då?
– Det handlar återigen om den känsliga ekologiska balansen och näringsväven. Spigg och annan småfisk äter djurplankton och kräftdjur som lever på alger och i naturliga fall håller deras tillväxt i schack. När småfiskarna blir för många sätts den balansen ur spel och antalet växtplankton ökar kraftigt vilket leder till algblomning, syrebrist på bottnarna och grumligare vatten. Så våra 2 000 gäddor spelar här en viktig roll som naturvårdare.
De anlagda våtmarkerna på Utö fungerar också som naturliga filter som binder näringsämnen som fosfor och kväve och hindrar dem att föras med vattnet ut i havet och orsaka övergödning. I dag har Initiativ Utö skapat tre landbaserade våtmarker runtom på Utö.
Vad har Initiativ Utö mer på gång?
– Tillsammans med Haninge kommun, som ställt marken till förfogande, och KTH håller vi nu på att anlägga en skogsvåtmark ovanför Södra Fladens våtmark. Syftet med den är att ta tillvara och rena snö och regnvatten och skapa en vattenbuffert som vi kan använda för våtmarken nedströms under torrare perioder.
Andra spännande projekt är att placera ut sensorer som kan läsa av vattenkvaliteten i våtmarkerna i realtid och att bygga upp ett laboratorium i Gruvbyn.
– Vi har fått en riktad donation för att köpa laboratorieutrustning och kommer att börja med det projektet under våren 2026. Skärgårdsstiftelsen bidrar med lokal till laboratoriet.
En annan positiv effekt av den ideella stiftelsen Initiativ Utös verksamhet är att den hjälper till att hålla Utö mer levande året runt.
– Vi anlitar personal från andra verksamheter på ön, för att exempelvis klippa vass, när det är lågsäsong och lite att göra och kan på så sätt hjälpa till att förlänga säsongen på ön.
Och så kommer det väl ut en massa skolbarn hit från Haninges skolor?
– Ja att utbilda nästa generation är en hörnsten i stiftelsens arbete och vi har haft elever här från både Fredrika Bremergymnasiet och Brandbergsskolan. Det är fantastiskt att se eleverna komma ut här och vandra i våtmarkerna, ta prover och undersöka små djur. Det är ju de som är vår framtid.
Text: Magnus Nilsson
Foto: Gunnar Holmer